Uppsala

Årets långloppspremier är avklarad. Blir det mitt första och sista tro? Jag trampade snabbt på virtuell upp-för-backe tävling på svenska mässan tidigare i vår och vann en startplats. Dessutom ville jag inte lämna familjen nu igen så Vårgårda hade jag helt enkelt inte lust med. Långlopp i Uppsala passade rätt bra som träning helt enkelt.

Långlopp då? Hur är det? Jag förstår fortfarande varför jag sällan kör dem kan vi väl säga. Själva cyklingen är det inget fel på. Mulliga stigar och jag dör inte av att trampa lite grusväg då och då heller. Banan tyckte jag var riktigt trevlig. Uppsala är fint!

Men jag är inte så mycket för klungkörning. Så enkelt är det. Först är det krig om att komma med i rätt klunga. Missar man det hamnar man i den klungan man hamnar i och just den jag hamnade i var rätt ojämn i draghjälp och många vill bara åka runt och spara på krafterna.
Jag orkade inte bry mig om taktik utan körde på och hade kul. Kände mig stark i klunga jag körde men hade väldigt dålig koll på när jag borde försöka gå ifrån. Sista km in mot mål var dessutom öppna asfaltsträckor och det blåste så kravallstaketen gick i backen. Gå ifrån var inte att tänka på utan jag väntade glad in spurten och förlorade två positioner. Ni vet jag och spurter…
Blev 12:a och får väl vara nöjd med det. Och kul hade jag.

Patrick Luthi körde in en 2:a plats och blev 10 000:- rikare. Han är en cool katt den där Patrick!

 

 

 

 

Annonser