Mannen på bilden är helt klart mannen att slå. Vadå tänker ni, det finns ju ingen bild! Helt riktigt, bilden ligger på min mobil men jag har inte hjärta att ta den från min son som sitter med 40 graders feber. Så ni får vackert vänta på bilden på Stefan Persson;-)

Jag har under hela säsongen varit osäker på om jag skulle kunna köra hemmaklubbens tävling i Hacksta med tanke på nytillskottet i familjen. Men förra veckan så hade vi landat och jag fick ett OK. Lite paniktärning och jag faktiskt till helt ok siffror i veckan. Bättre ben än SM på pappret i varje fall. Det märks att det inte är mitt i sommarn för mig nu.

Racet då? Det gick bra. Folk i startfållan skrattade åt mig som skulle körde helstelt på den här banan. Jag hade inte hjärta att erkänna att jag faktiskt hade ett finger med i skapandet av banan. Missförstå mig inte nu, min helstela Niner är det absolut bästa jag kört och trotts att den är helstel så är den grym på det. Att jag är uppe och fightas kring pallen idag är bevis på en bra cykel. Men när jag är med och petar i banan så räcker det inte till utan minst framdämpare. Idag räckte det till en 2:a plats och jag hade helt OK kräm uppför. Om alla XC banor skulle se ut så här skulle jag välja mer slaglängd. Så vi får se vad som händer till nästa år. Jag tycker mig känna av ett intresse av en ändring av banorna och kanske redan till nästa år! Svensk XC är på väg att bli riktigt riktigt bra!

Dessutom tycker jag systemet med gemensamma veteranklasser är guld! Vi var ganska många som dök innanför mållinjen inom samma minut så det är precis vad vi vill ha! Tight racing!

Tack Täby för ett bra arrangemang och för att ni lyssnade på mig så att vi kunde finputsa er redan fina bana tillsammans! Jag hänger lätt kvar i klubben även nästa år!

Annonser